.

Fatima har som ni nog har förstått en ryggskada, den heter kissing spines. Det innebär att två ryggkotor ligger emot varandra eller helt enkelt har vuxit ihop. I Fatimas fall så sitter dem helt ihop. Det här påverkar henne så klart mycket då hon lätt får ont i ryggen vid för hård ridning (om man jämför med hur man brukar rida henne) och hon mår bäst om hon är i full kondition och tränas 6 dagar i veckan. Anledningen är för att då har hon ryggmuskler som hjälper ryggen.

.

Skadan kan finnas när hästen föds eller komma senare på grund av fel ridning, hennes skada kom senare. När hennes nuvarande ägare köpte henne så hade hon det redan men det har konstaterats att den som sagt inte var medfödd.

.

Det som nu är med henne är att hon har spänt ryggen och där med har hela kroppen blivit spänd på henne, det är inget som syns när man kollar på henne ifrån håll men när man känner på henne så har hon väldigt hårda muskler. Så det jag nu kommer få jobba mycket mer är stretching, massage och liniment. En sak som är skönt är att sommaren är påväg och då brukar ryggen bli bättre just för att den håller sig varm så gott som hela tiden.

.

Men vi trälade oss fram och började rätt snart att rida ut med Cicci, en tjej i stallet som jag fortfarande rider med. I början gick det bra, men efter ett tag började hon testa mig med bockningar och diverse liknande luft akrobater. Så jag bytte då ett tag till två andra hästar i stallet men gick sen tillbaka till Hänna ändå.

Nu 4 år senare så har det blivit många timmar på hennes rygg och hon har även stått 3 sommrar hemma hos mig och ska även dit nu i sommar. Vi har gjort diverse CR tävlingar i lagbo som kan liknas med enklare klubb tävlingar.

I dressyr så kan vi tillsammans göra öppna, sluta, skänkelvikning, bakdelsvändning, framdelsvändning osv. Och i hoppning så är vårat rekord 90 cm, men det har samtidigt bara hänt en gång då hennes personliga gräns ligger vid 80-85, hon tycker det är som roligast vid 70 cm och lägre. Vi har även kört, tömkört, tolkat, klick/trick-tränat, gjort voltige osv på henne.

Som personlighet så är hon väldigt lat och bekväm av sig, gör inte mer än hon behöver och helst inte det heller. Med styrningen så måste man göra 100% rätt, annars svänger hon inte åt det hållet man vill, annars går det åt andra hållet. Men när man väl får upp hennes energi och väcker "tigern" i henne så är hon en pärla som gör vad som helst för dig. Hon är fullkomligt orädd för allt, hon blir rädd en gång i halvåret och då blir hon riktigt rejält jävla rädd och drar ca 100 meter i full galopp eller liknande saker. Men sen är det lugnt igen. Hon kan va själv utan problem och utan att hon bryr sig. Hennes bästa vänn i hagen är Dugga ("Ciccis häst").

Namn: Hänna

e:Häck u:Donna

Färg: Brun m. vita strån på nosryggen

Mankhöjd: 146,5 cm

Ras: Nordsvensk brukshäst